Stekhällsundersökningen 2026 – det här tycker användarna

Hur stor stekhäll ska man köpa? Vad stör användarna mest? Vad är svårast att lära sig – och vad lagar folk egentligen på sina hällar?

Under september och början av oktober svarade 153 stekhällsanvändare på Stekmans stora undersökning. Och det är inga nybörjare vi har frågat: 84 procent har lagat mat på stekhäll i minst tre år.

Här är resultaten som jag tycker är mest intressanta.

Stekhällen verkar faktiskt bli använd

Det är lätt att köpa köks- och grillprylar som sedan står och samlar damm. Stekhällen verkar inte riktigt höra till den kategorin.

31 procent använder sin stekhäll oftare än de trodde att de skulle göra när de köpte sin första. Ytterligare 44 procent använder den ungefär så ofta som de hade räknat med.

Tre av fyra använder alltså hällen minst lika mycket som de hade tänkt sig.

Under den mest intensiva delen av året använder 39 personer sin häll flera gånger i veckan och ytterligare 39 ungefär en gång i veckan. Sommaren dominerar förstås, men drygt två tredjedelar använder även hällen på våren och hösten. Nästan var tredje använder den dessutom vintertid.

Muurikka dominerar – men marknaden är bredare än så

Muurikka är överlägset vanligast bland deltagarna. 114 av 153 svarande äger minst en Muurikka.

Hällmark kommer därefter med 35 ägare och PanGourmet med 11. I svaren dyker även Kapten Mat, Dalum, MoraHällen, Jula, Mareld, GrillSymbol och ytterligare märken upp.

Det här ska inte läsas som marknadsandelar. Deltagarna har rekryterats bland Stekmans läsare och i grupper för stekhällsintresserade, och många äger dessutom mer än en häll.

Men en sak är tydlig: ordet Muurikka används ibland nästan som synonym till stekhäll av en anledning.

Storleken är en av de svåraste frågorna

39 procent anger storlek som något av det svåraste att bedöma innan köp. Och när man jämför vilken storlek människor faktiskt har med hur de upplever den framträder ett tydligt mönster.

Bland användarna av hällar under 60 cm tycker 31 procent att hällen är för liten eller något för liten. I spannet 60–69 cm stiger den andelen till 47 procent.

I storleksklassen 70–89 cm är bilden en helt annan: 91 procent tycker att storleken är lagom.

På riktigt stora hällar, 90 cm och uppåt, börjar problemet i stället gå åt andra hållet. Där tycker 20 procent att hällen är något för stor.

Samma tendens syns bland dem som har köpt fler än en stekhäll. 32 personer uppger att de skaffade ytterligare en eftersom de ville ha en större häll. Bara åtta ville ha en mindre eller mer portabel.

Det betyder förstås inte att alla bör köpa en jättehäll. Men undersökningen ger ganska bra stöd för att det är vanligare att ångra att man köpte för litet än att man köpte för stort.

Vind är ett större irritationsmoment än man kanske tror

En av de mer oväntade sakerna i undersökningen är hur ofta vind och vindskydd dyker upp.

På en öppen fråga om vad som fungerar mindre bra med hällen eller utrustningen nämner 24 procent spontant vind, blåst eller vindskydd.

Det är alltså inte en fråga där deltagarna fick kryssa i ”dåligt vindskydd”. De tog själva upp problemet.

Det här är också en bra påminnelse om att det inte bara är pannans material, storlek och varumärke som spelar roll när man köper stekhäll. Konstruktionen runt brännaren kan vara minst lika viktig.

Rost är vanligt – men inte nödvändigtvis katastrof

Rostfrågan lades till efter att undersökningen redan hade startat och besvarades därför av 134 personer.

Av dem uppger 50 procent att de någon gång haft rost på en stekhäll.

För de flesta verkar det handla om enstaka tillfällen snarare än ett ständigt problem. De vanligaste sätten att få bort rosten är att hetta upp hällen och skrubba eller skrapa den, ofta tillsammans med stålull eller stålsvamp.

Det här är kanske inte så förvånande med tanke på att många stekhällar är tillverkade i obehandlat stål eller gjutjärn. Men det visar hur viktig skötsel och förvaring faktiskt är.

Det svåraste i början? Värmen

Här var resultatet ovanligt tydligt.

103 av 153 – alltså ungefär två av tre – säger att det svåraste när de började laga mat på stekhäll var att reglera värmen.

På andra plats kommer att få flera saker färdiga samtidigt, följt av rengöring och skötsel och att förstå var på hällen olika råvaror ska ligga.

Det stämmer ganska bra med min egen erfarenhet. Det tar inte särskilt lång tid att förstå hur en stekhäll fungerar – men det tar betydligt längre tid att verkligen lära sig använda temperaturzonerna.

Och även erfarna användare vill bli bättre. De vanligaste svaren på frågan om vad man vill utveckla är fler matlagningstekniker, fler typer av maträtter, bättre värmekontroll och att utnyttja hela hällen och dess olika temperaturzoner.

Burgare är långt ifrån det enda som lagas

Stekhällen förknippas ofta med smashburgare. Men i undersökningen kommer burgare faktiskt en bit ner.

De två vanligaste svaren är:

Kött: 106 personer
Wok eller asiatiskt: 103 personer

Därefter kommer pytt och husmanskost, kyckling och burgare.

Fisk och skaldjur samt pasta lagas regelbundet av ungefär var tredje användare, medan vegetariskt nämns av drygt var femte.

Det stärker bilden av stekhällen som något betydligt mer mångsidigt än en stor grillplatta.

Det skrivna receptet lever i högsta välmåga

Det här resultatet gjorde mig personligen glad.

På frågan om vilket format man föredrar när man ska använda ett nytt recept väljer 114 av 153 – 75 procent – ett skrivet recept med tydliga steg.

60 personer vill gärna ha tips och erfarenheter från andra stekhällsanvändare.

Kort video väljs av 38 personer och lång video av bara nio.

När deltagarna söker inspiration är receptsajter vanligast, följt av att hitta på själv, kokböcker och Facebookgrupper.

Och vad ska ett bra recept innehålla? Det vanligaste svaret är att det ska passa att laga till många, följt av att det ska vara enkelt att laga och använda lättillgängliga råvaror.

Stekspaden regerar – men locket är viktigare än man kanske tror

Stekspaden regerar. Hela 97 procent av dem som svarade använder stekspade regelbundet.

Därefter kommer rengöringsredskap eller skrapa, lock och stektång.

Drygt hälften använder lock regelbundet, vilket säger en del om hur stekhällarna faktiskt används. Det handlar inte bara om att steka på en öppen plåt – många använder hällen till betydligt fler tekniker än så.

Vad tar jag med mig från undersökningen?

För mig finns några ganska tydliga lärdomar.

Den första är att storlek verkligen spelar roll – och att det är lättare att underskatta sitt behov än att överskatta det.

Den andra är att detaljer som vindskydd, brännare och konstruktion förtjänar mycket mer uppmärksamhet när man jämför stekhällar.

Och den tredje är kanske den roligaste: även människor som har lagat mat på stekhäll i många år vill fortfarande lära sig mer. Fler tekniker, bättre kontroll över värmen och fler maträtter står högt på önskelistan.

Det ger också mig en ganska tydlig arbetsorder för Stekman framöver.

Fler bra guider. Fler recept som visar vad hällen faktiskt kan göra. Och mindre fokus på att bara steka ännu en hamburgare.

Om undersökningen

Stekhällsundersökningen 2026 genomfördes av Stekman.se under september och början av oktober 2026 och fick 153 svar.

Deltagarna nåddes framför allt via Stekmans nyhetsbrev och Facebookgrupper för personer som lagar mat på stekhäll. Undersökningen är därför inte ett representativt urval av alla svenska stekhällsägare. Tvärtom är erfarna och intresserade användare sannolikt överrepresenterade.

Det är samtidigt en av styrkorna med materialet: 84 procent av deltagarna har lagat mat på stekhäll i minst tre år, och 44 procent har någon gång skaffat ytterligare en stekhäll efter sin första.

Flera frågor tillät mer än ett svar, vilket innebär att procentsatserna i sådana frågor inte summerar till 100 procent. Några frågor – bland annat frågan om rost – lades till efter att undersökningen redan hade startat och har därför färre svar.

När resultat gäller enskilda märken eller små grupper är underlaget ibland mycket litet. Där använder vi resultaten försiktigt och redovisar antalet svarande.

Om Oskar Ekman

Oskar Ekman är skribent med fokus på mat och kultur och driver Stekman.se. Han är medförfattare till Kokbok för stekhäll och En till kokbok för stekhäll och grundare av Facebookgruppen Mat på stekhäll & muurikka. Han har även fortbildat sig i matkemi vid Lunds tekniska högskola och studerat vin- och dryckeskunskap vid Grythyttan.